Imorgon skall herrn i huset upp i ottan, ta tâget till flyget och âka mot norr!
Efter âr när detta var jag och han jag mâ jag säga att även om jag är i hjärtat liiiite avundsjuk och svär inom mig att jag skulle velat vara med, jag med, sâ mâste jag säga att jag samtidigt jublar: Ensam! Nâgra dagar! (eller ensam det är man ju aldrig nuförtiden, men man kan ju alltid lâtsas vara det, valda dagar av dygnet, säg). Och sitter och filar pâ ett Parisbesök; med eller utan övernattning (och barn), det är frâgan.
Bara sâ ni vet vad som händer.
För övrigt tyckte jag Nobelkuriosan frân den ständige sekreteraren var trevlig läsning.
Jag tillhör skaran som absolut inte tycker att Dylan skall ha ett nobelpris.
Bara sâ ni vet, vad gäller ocksâ detta.
Och för det tredje - vet ni att allt dessutom faller sig sâ trevligt att jag imorgon kväll kommer ha förmânen att âter lyssna till professorn som en gâng var min maîtrise-direktör i medeltidsfranska? Som kommer till biblioteket nära mig för att tala om le bon roi René (som aldrig ens var kung, men det var dâ det; det där med verkliga kungligheter, det är en hel historia för sig, ocksâ den).
Godkväll!
Aucun commentaire:
Enregistrer un commentaire