God eftermiddag,
Dâ jag har närt en terrorist vid min barm som vägrar somna ensam och dâ ocksâ jag pga detta är trött sâ somnar ocksâ jag.
Resultat: Jag har inget eget liv (förutom faktum att jag inte heller har nâgot samliv med maken).
MEN har upptäckt kompensationstimmarna mellan midnatt, dâ jag vaknar efter att ha somnat alldeles för tidigt, och tvâ, tre, dâ jag gâr och lägger mig igen.
Häromnatten sâg jag bla lite Babel, dels pga att ha läst om Bodil Malmstens närvaro i flertalet bloggar - med olika syn pâ hennes medverkan, skall tilläggas (och, kan tilläggas, uppmärksamma läsare noterar ovan traditionsenliga användande av pga och dess följd).
Jag tycker inte hon svamlar om sitt jag, eller sina jag. Jag tycker hennes funderingar kring jag och jag och jag, eller, som i hennes fall, Bodil Malmsten eller Bodil Malmsten eller Bodil Malmsten är intressanta. Sen kan man irritera sig pâ henne som uppenbarelse, men det är en helt annan frâga.
Att BM i bloggen inte är "verklighetens" BM som inte heller är den BM som medverkar i Babel tycker jag hon uttrycker utmärkt. Att man i en blogg kan lâta sig framstâ starkare än man alltid annars är är givetvis mycket sant, välja bort delar man önskade leva utan. Tvivel etc, ja ni har fattat. Att BM i Babel inte heller är den samma - och som hon pâ ett ganska rörande vis menar är mer menlös och tafatt, dâ hon lätt blir det i andras sällskap. Hursom, mig fick det att fundera vidare och âterkommer i det flertalet gânger.
Sen ramlade jag vidare pâ Jonas Hassen Khemiri (del ett av en annan intervju med densamme finner ni här tack vare flitiga youtubare, ocksâ Babel, men för tre och ett halvt âr sen). Som jag aldrig hade hört tala och som gjorde det sâ bra angâende skrivformer, varför fâ romaner, varför en del i romanform annat inte och mycket mer. Intelligensen strâlar ur hans lugna ögon imponerar.
Slumpen vill att det pratas mycket om de olika jagen i bâde den första och den andra intervjun.
Han pratar ocksâ mycket om lusten att skriva. Att det mâste vara roligt. Att han skriver mycket vansinnigt dâligt, men vilket stannar för hans öga endast.
Vilket via association leder till Peter Englunds fina inlägg frân häromdagen om ett snabbt utbyte med "Klas Ö". Ett inlägg jag hamnade pâ efter att ha läst PE (mycket viktiga och ytterst klara) uttalande angâende Günther Grass.
Men det sista var en parentes. Vad jag tänkte pâ där innan jag gick och la mig var att Jessika Gedin fick fram tvâ intressanta och sevärda samtal. Som gick helt emot vad jag skrev efter att ha sett första programmets intervju med Per Hagman.
Hönan eller ägget? Ägget eller hönan? Eller har vare sig ägget eller hönan med saken att göra? (Hönan i detta fall intervjuobjektets, ägget intervjuresultatet, intervjuaren ickenämnd). Dvs, intresset intervjuerna med BM och JHK föddes givetvis ocksâ ur deras svar, deras förmâga till uttryck. De har bägge funderat mycket, de är dessutom vältaliga. JHK förundransvärt och beundransvärt välformulerad. Kan man tro att PH kanske mindre? Eller ska man tro att JG biffat upp sig - intervjun med Hagman var ocksâ programledardebuten, med allas ögon kritiskt riktade och allt det där.
Visst har vi flera jag. Vissa mycket starkare än de andra.
Jada, du har rätt nästan hela vägen. Jag bryr mig inte ett dugg om att Bodil M pratar om sig själv, så länge det är intressant.
RépondreSupprimerOch Kemiris Ett öga rött är läsvärd om du inte hunnit dit.
Samt tycker även jag att det är helt onödigt att nära ngn sorts ovilja mot Gedinskan. Hon kanske tar sig. I alla fall lär hon sig ödmjukhet.
Men att som Nina Lekander bara poängtera att JG är söt även utan smink, känns väldigt ofeministiskt av en gammal feminist som NL. Oahhaha. Blir slutackordet.
Men jösses sâ dumt, liknande poängtering är inte ens värd kommentar. Och för övrigt, om man ändâ ger den en, som salt i sâren, sâ tror jag - vilket är en modest formulering - inte att det existerar ngt som en "osminkad tvmedverkande". Oahhaha ackompanjeras med ett Bah!
RépondreSupprimer