Det här var väl i vart fall ett av de bättre inläggen i den.
Kort, koncist och sprâk-konstruktivt.
Inser att jag själv faktiskt hade villat bort mig vad gäller den i främst trötthet över ännu en konstig feministkapning av en problematik. Och att jag nu kan strunta i resten och istället glädja mig i att ha ett framtida verktyg för att slippa han/hon-utskrivandet som jag ofta är väldigt noga med. (Framtida dâ mitt huvud först kräver en liten stund att vänja sig vid klangen, ja, som med allt, right?).
Tackar med andra ord för klargörning, Dialoggerskorna.
Exakt min ståndpunkt. För mig handlar användningsområdet om där kön är okänt eller saknar betydelse - inte om hur man ska benämna små ungar i galonbyxor.
RépondreSupprimerTackar ödmjukast för de fina orden! Extra roligt när de kommer från en som hanterar språket med sådan finess.
RépondreSupprimerMen tack själv, dialoggerskan K - och välkommen hit!
RépondreSupprimerJ - precis. Galonbyxor och hen har gâtt för mycket hand i hand och gömt träden för skogen. Har svârt att se att hur det ens i jämlikhetens namn kan vara nyttigt att lâtsas alla lika ens i dagisâlder. Människan ÄR inte enkönig. Vilket tom de smâ inser sâ snart de varit pâ toaletten...