Trettiofem grader och klockan är halv nio. T-r-e-t-t-i-o-f-e-m. Pâ väg hem efter en spârvagnstur som snöpligt nog tog slut väldigt fort pga strömfel somnade den Lilla i mina armar. Klockan var inte ens halv âtta. Igâr var den bara precis strax efter.
Detta efter mânader av elva-snâr och här sitter jag med en bok i väntan pâ att hitta ork för att gâ och fixa till en campari/juice att ta med ned till den blomstrande innergârden. Stockrosor är mycket vackra.
Jag har en känsla av att ha fâtt mitt liv tillbaka.
/*hoppas-värmen-hâller-i-sig*.
Låter varmt
RépondreSupprimer